Efter mitt första Vansbro 2012, med en tid på 1:02, var det tänkt med revansch förra året. Efter bra träning, crawkurser för att förbättra tekniken och nyinköp våtdräkt, var det med viss besvikelse som det hade blivit nedkortat till 1500m pga kallt vatten. Fick då en tid på 27 minuter vilket jag var nöjd med, men jag ville köra fullängd. Det blev alltså en anmälan till Vansbro nummer tre... Målet var nu satt till under 50 minuter, ett riktigt ambitiöst mål kändes det som. Simning är ju en väldigt teknisk sport, så även om man har kanonkondis så går det inte fort om man inte simmar bra. Det är svårt att slugga sig fram i fart i vattnet...
Jag tog alltså omtag på crawl 2 kursen i Järfälla under hösten 2014, och lyckades förbättra min 1000m ned till 18:47 jämfört med 20.05 året innan. Simningen höll jag sedan uppe under vintern med en pass i veckan alltsomoftast, och under julen och påsken blev det läge för lite OW simning på cykel och julresan. Fortsatte under våren med ett pass i veckan, ibland ett extra. Körde intervaller i bassäng och försökte själv förbättra tekniken genom att "dra ut" simtagen, men det var svårt att se förbättringar. Efter Vätternrundan kunde jag så börja med lite OW simning. Det kändes OK, låg i tempo runt 17 minuter/km, och körde pass runt 2 - 2.8 km per gång. Farten gick lite upp och ned, inga riktiga genombrott i farten, men det kändes bra generellt och tryggt i vattnet. Veckan innan Vansbrosimningen körde jag också Vansbro Triathlon, och här var tanken att jag skulle kunna mäta tiden lite bättre. Körde på cirkar 33 minuter de 1.9 kilometrarna, vilket kändes som det var på gränsen igen. Att klara målet på 50 minuter var verkligen inget som jag tog för givet, det skulle bli en kamp på sekunderna kändes det som!
Sista veckan blev det högsommarvärme, och temperaturen i Vanån och Västerdalälven tickade sakta uppåt. Från drygt 14 grader veckan innan på triathlon, så var det nästan 19 grader på lördagen! Jag hade en starttid kl 10.39 i startgrupp 4, så jag, Sandra och Sofia åkte från Stockholm strax före sex, och var uppe vid nio. Perfekt tid för att hämta ut startbevis och promenera upp till starten. Sprang på två kompisar som också skulle simma - alltid lika kul! Vi kom fram lagom till elitstarten, och det var kul att se hur "de riktiga simmarna" simmade, det såg så enkelt ut!
Klämde en gel innan start för att vara säker på att inte bli utan energi, och sedan var det dax för det korta uppvärmningen innan repet öppnades för att springa i. Nu var det dax!
Gick ut i början av min grupp för att slippa simma ikapp så många, och väl nere i vattnet kom jag ganska snabbt in i rytmen, och låg bland de 10 första. Alltid lite stress i början, men efter första kröken kände jag att det flöt på bra. Inte så mycket vatten i glasögonen som jag brukar ha fått på träning, skönt i vattnet, ingen trängsel - bara mata på i bra takt. Låg bra till i mitten av fåran brevid länsarna i början och höll jämn takt med de brevid mig - i princip ingen som körde om.
Klockan pep till var 500:de meter. Tyvärr går det inte att se mellantiderna när man simmar utan att stanna upp, så det är omöjligt att veta hur fort det går. Jag kör på känslan i andningen, den ska vara lugn men på gränsen till att gå upp. Tyckte det kändes riktigt bra, matade på och matade på. Lite nafsande ibland i fötterna från en simmare bakom, och ibland fick jag svänga lite för att inte simma in i personen framför mig. Jämn fin takt.
Strax före svängen upp i Dalälven kunde jag gå förbi de två som hade legat bredvid mig hela loppet, och nu blev jag också förvånad att man inte fick känslan av att Dalälven var kallare - det brukar alltid vara en skarp gräns då temperaturen går ned en två-tre grader jämfört med Vanån. Nu var det dax att lägga sig vid bryggkanten, och här var det nu läge att ta i lite mer så att tempo inte sjönk den sista kilometern i motströmmen. Hade lite svårt att hålla ut från bryggan, och det låg en kille precis framför mig också som jag var och nafsade i hälarna, så det blev lite strulig simning ibland, men i övrigt var det öppet vatten, så man kunde välja precis det spår man ville.
Höll koll på broarna, och vid cykelbron med cirka 500m kvar började jag slutspurten, nu var det dax att se till att klara av mina 50 minuter. Jag hade ju ingen aning hur jag låg till, så jag tog i rejält. 500m tar cirka 10 minuter, så det blev en lång "spurt". Tog i så mycket jag kunde utan att bli slut, och med 100 meter kvar var det all-in. Simmade ikapp en till, och äntligen var det slut!
Stängde av klockan, och jag blev chockad då jag såg sluttiden - 45:10!!! Fem minuter under målet, helt otroligt! Hade jag råkar stänga av klockan kanske? Jag trodde inte det kunde ha gått så snabbt! Jublade rakt ut, och dessutom var Sandra & Sofia vid målgången och hejade. Tjohoooo!!! Det blev en respektabel 259:de plats totalt, rejält bättre än den plats 2000+ jag hade 2013...
Gick på adrenalin hela dagen, var så otroligt nöjd! För första gången kände jag att jag presterat över vad jag kunde, och dessutom med känslan att jag har inget mer att bevisa eller uppnå inom simning. Med den tiden kan jag nästan titulera mig som en simmare! En fantastisk känsla som jag också snart hoppas känna inom löpning, cykling och skidor...
No comments:
Post a Comment